Sitt Rätt

Musarm, Hur förebygger man belastningsskador på arbetsplatsen?

augusti 28, 2019 | Ergonomi | Jenny Nord

Musarm, ont i nacke och axlar?

Belastningsskador på arbetsplatsen är vanligt förekommande. Särskilt om vi inte har en bra ergonomiskt utformad arbetsplats. På uppdrag av företaget Mousetrapper AB, gjorde man en studie och kom fram till att av mer än hälften av de svenskar som dagligen arbetar vid en bildskärm, så har så många som 1,9 miljoner människor, känt smärta i nacke, axlar eller i armen. För kvinnor är siffran så mycket som 69 procent. En teori kan vara att kvinnor generellt sett har mer monotona arbetsuppgifter och är i högre grad drabbade av stressrelaterade besvär som ökar muskelspänningar.

Det moderna samhället

I takt med att det moderna samhället har vuxit fram så har också förutsättningarna för hur vi jobbar och gör saker ändrats och med detta hela vår livsstil. Genom den moderna historien har vi försökt att anpassa oss till detta på olika sätt. På 1960 talet började man titta närmare på hur till exempel förarsäten och instrumentpaneler kunde anpassas till lokförare och piloter på ett bättre sätt. Under nästa decennium började man även anlita designföretag för att utforma ergonomiskt korrekta verktyg-allt från spadar till telefonlurar.

Men det var inte förrän i början på 90-talet, i takt med att kontorsjobben och datorerna blev fler, som man började anpassa kontorsmiljön i form av stolar och skrivbord. Sedan dess har utvecklingen gått framåt då det kommer till ergonomi. Termen kommer från grekiskan och är en sammanslagning av ordet ergo (arbete) och nomo (lag) som handlar om relationen mellan människa och arbetsmiljö. Ofta när man pratar om ergonomi tror man att det bara handlar om arbetsställning och hur man använder kroppen på ett korrekt sätt, men ergonomi innefattar även ljud, ljus och klimat. Då vi behöver alla dom elementen för att skapa en bra arbetsmiljö.

Belastningsskador

Belastningsskador är en av de arbetsrelaterade skadetyper som drabbar miljoner europeiska arbetstagare i alla yrkessektorer och kostar europeiska arbetsgivare miljarder euro. Belastningsskador omfattar en mängd olika hälsoproblem. De två stora grupperna är ryggont/skador och skador till följd av ensidigt upprepat arbete. Såväl höfter, ben, fötter som nacke, axlar, armar och händer kan drabbas. Fysiska orsaker till belastningsskadorna är manuell hantering, tunga lyft, felaktiga arbetsställningar, enformiga rörelser, mekaniskt tryck på kroppsvävnader, vibrationer och kalla arbetsmiljöer.

Värk, smärta, svårighet att röra sig eller svullnader osv. är tecken på muskulosketala problem.

Vad betyder begreppet muskulosketal?

Denna term avser ett system i kroppen som främst ansvarar för rörelser. För att uttrycka det enkelt så är det något som involverar dina muskler och dina ben. Men det inkluderar även dina leder, senor och ligament.

Systemet ansvarar främst för kroppens rörelser. Vad kan orsaka skador på ditt muskulosketala system?

Ett bra exempel är repetativa rörelser. Detta gäller för människor vars arbete innebär rutinmässigt, fysiskt arbete och dom som utövar idrottsaktiviteter. De använder sina kroppar varje dag och rör sig på nästan samma sätt hela tiden. Ett resultat av detta blir att musklerna och lederna slits, vilket gör dem sårbara för skador.

Repetitiva rörelser tillsammans med överanvändning, är det muskuloskeletala systemets värsta fiende.

En stor del av problemen kan förhindras eller minskas om man följer befintliga arbetsmiljöregler och vägledningar om goda praktiska lösningar.

Europeiska direktiven

Europeiska direktiven tar upp förebyggande av belastningsskador. Direktiv 90/270 behandlar till exempel identifiering och förebyggande av risker vid arbete vid bildskärm inklusive minimikrav för utrustning, arbetsmiljö och datorgränssnitt.

Direktiv 89/654 behandlar minimikrav på utformning av arbetsplats, däribland sittplatser, belysning och temperatur.

Även av arbetsmiljöbyrån kan man erhålla mer information om förebyggande av belastningsskador. En länk är: 

Hur uppnår man ett hållbart arbetsliv?

För att lyckas med det är det nödvändigt med insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan och minska risken för att arbetstagare skadas eller slits ut. Att arbeta mer offensivt med ergonomiska arbetsmiljöfrågor så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Belastningsskador är tyvärr vanliga och svarar för en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan och sjukfrånvaron.

Hur ska vi minska belastningsskador då?

Med kunskap och motivation!

Egna upplevelsen är en bra varningssignal. Kroppen mår bra av rörelse och belastning, det är vi byggda för, men alla har olika förutsättningar att klara av belastning. Hur man själv upplever arbetet är ofta en indikation på om en belastning är bra eller inte för kroppen och hälsan.

Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, rörelser, tunga lyft och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.

Så motivera dig själv till rörelse genom att till exempel ta korta pauser, variera arbetsställningen, gå till din arbetskamrat med ett papper istället för att maila det. Om skrivare och kopiatorer står en bit ifrån arbetsplatserna så får man röra sig även när man ska använda dom. Kom ihåg, rätt belastning stärker kroppen!

Hur mycket och tungt får man lyfta?   

Det finns ju inga exakta gränsvärden att ge. Så varje lyftsituation måste bedömas för sig. Men tänk på att hålla det som ska lyftas så nära kroppen som möjligt och undvik att lyfta och vrida samtidigt. Sen beror det ju även på hur ofta lyften ska göras, till och från vilken höjd ska saker lyftas? Osv. Men det är det repetativa arbetet man måste undvika i största möjliga mån. Det man hanterar behöver knappt väga någonting alls, utan det kan räcka med armarnas tyngd för att muskler och leder ska belastas på ett ogynnsamt sätt

Unvik samma rör

Den som en gång skadats återfår lätt sina besvär av liknande belastningar. Går det inte att  undvika repetativt arbete så måste riskerna för överbelastning undvikas, genom arbetsväxling, pauser, och hjälpmedel.

Belastningsskadorna i arbetslivet är fortfarande en dominerande orsak till långa sjukskrivningar. En genomsnittlig sjukskrivningsperiod för män och kvinnor med belastningsskador är mer än fem månader. Det är en av orsakerna till att människor hamnar utanför arbetsmarknaden på sikt.

Hur vet jag till exempel om jag fått musarm?

Musarm är inte en enskild skada, utan ett samlingsnamn på ett smärtsyndrom. Det uppstår på grund av en onaturlig belastning av armens och handens muskler, senor, leder och nerver. Symptom:

  • Ömhet, smärta eller stelhet
  • Domningar och försämrad känsel
  • Stickningar
  • Värk som molar eller pulserar
  • Känsla av obehag i armen
  • svaghet

Det utvecklas i tre stadier:

Första stadiet: smärta och svaghet i berört område när man arbetar. Besvären går ofta över av sig självt om man vilar några dagar. Andra stadiet: Symptomen kommer snabbare och kvarstår längre. Nu kan man se fysiska tecken på skada och det kan kvarstå i månader. Det är nu man kan börja få problem att utföra sitt arbete.

Sista stadiet: Nu varar smärtan i månader till år, du har symptom även när du vilar. Nu kan du få svårt att även utföra lättare arbetsuppgifter, och du kan få svårt att sova. Har man kommit såhär långt så är utsikterna dåliga för att man ska bli bra igen.

Därför är det viktigt att ta tag i problemet innan det går för långt!

Varför får jag ont i nacke och axlar?

Det kan ha många orsaker. Ett exempel är den ökade tiden vi spenderar framför datorskärmen, kanske både hemma och på arbetet. Det i kombination med ökad arbetsmängd och ofta tidspress belastar ytterligare våra ”stressmuskler” i nacke och skuldror. Statiskt muskelarbete försämrar blodflödet till musklerna och risken för belastningsskador ökar. Sitter man till exempel i flera timmar framför en dator försvagas ryggmuskulaturen och den orkar då inte längre hålla upp kroppen. Med svagare ryggmuskler hamnar mer belastning på ryggraden, vilket sliter på både rygg och nacke.

Bålstabilitet

Därför är det viktigt att fokusera på en bra bålstabilitet. Hit räknas magmuskler, rumpa, diafragma och bäckenbotten. En starkare bål innebär en mer stabil ryggrad, vilket också förebygger ryggproblem. Är smärtan farlig?

Nej, rygg axel och nacksmärtor är inte farligt, många tror det och blir mer oroliga som i sin tur kan leda till ännu mer spänning och smärta. Det blir en ond cirkel.

Så nu vet vi vad som ligger till grund för dessa felbelastningar, nu ska vi prata om hur vi förebygger dom på bästa sätt.

Säg adjö till belastningsskadorna

Första steget mot en bättre arbetsmiljö tar du som arbetsgivare när du undersöker arbetsmoment och bedömer risker för belastningsskador. Det är alltid mer effektivt och mindre kostsamt att göra rätt från början än att tvingas till korrigerande, efterhjälpande insatser. Det gäller att stärka individen, prestationen och välbefinnandet. Att tänka ergonomiskt från början är därför en god investering.

Vi på aktiv miljö jobbar därför hela tiden med att hjälpa till med utformningen av just eran arbetsplats, det innefattar även ljud, ljus och klimat. Här följer lite tips från oss.

Kontorsstolen

En ergonomiskt korrekt kontorsstol från Håg Capisco kan göra underverk för ryggen. Väljer du till exempel en HÅG Capisco 8106 eller någon av de andra Capisco modellerna kommer du verkligen att få jobba med bålstyrkan som vi talade om tidigare. Precis som om du sitter på en pilatesboll så är Capiscons säte utformad som en sadel där du hela tiden jobbar med bålen för att sitta rakt över ”sadeln” vilket stärker upp hela ryggen. Stolen kan användas hela vägen upp i sittstående ställning. Stolen har även ett gungmotstånd som går att justera och låsa, vilket kommer ge dig ett bra svankstöd, vilket i sin tur gör det enkelt att hålla huvud och nacke i en bra ställning.

En annan kontorsstol, som är lite av stolarnas Rolls-Royce är Herman Miller stolen Aeron

Sitt rätt

Sitt ordentligt in på sitsen som ger stöd åt låren, det ska finnas ungefär ett knytnävsstort utrymme mellan sits och knäveck. Där ligger nämligen många nerver och blodkärl ytligt, om dom kläms åt försämras blodcirkulationen till benen.  Se även till att ställa in höjden på  stolen så att man når ner med fötterna ordentligt i golvet.    (Bilden på rätt o fel arbetsställning)

Arbetsbordet

Bordet bör vara på en höjd som gör att du sitter avslappnad i axlar och skuldror när man använder tangentbordet eller skriver för hand. Om bordet är för lågt så kommer du sitta framåtböjd med hängande huvud och om bordet är för högt är risken att du sitter med uppdragna axlar. Därför skulle vi på aktiv miljö, varmt rekommendera ett elektriskt höj o sänkbart skrivbord. Vi har med både en, två och tre pelarstativ. (läs om dom här)

Har du ett höj o sänkbart skrivbord kan du till exempel börja arbetsdagen stående, när man sedan blir trött sätter du dig. Men om du sen reser dig för att gå ifrån bordet kan du på nytt ställa in ståhöjd, på så sätt blir du van att variera din arbetsställning. Plus att bordet alltid enkelt kommer att kunna justeras i perfekt höjd just för dig som sitter vid bordet med ett enkelt knapptryck.

Bildskärmen

Synen styr hur man håller huvudet. Om bildskärmen placeras för högt, höjer man hakan för att blicken ska kunna riktas neråt. Placera därför skärmen på ca en armlängs avstånd med den övre kanten i höjd med ögonen eller aningen lägre.

Ögat vill automatiskt rikta blicken en aning neråt, och genom att ögonlocket är lite nersänkt blir du inte heller så torr i ögonen när du arbetar framför skärmen.

Man ska även tänka på att placera datorer och bildskärmar en bit in i rummet så att du inte störs av ljus från fönstren. Man ska också tänka på att speglingar och reflexer i skärmen stör och kan leda till att du sitter i en olämplig arbetsställning.

Mus och tangentbord

När man använder ett modernt platt tangentbord behövs oftast inte något handlovsstöd eller andra stödytor för att få avlastning för armarna. Men om man däremot inte hittar en lämplig mus kan en mousetrapper eller barmouse, en ergonomisk styrplatta som det heter på svenska, kan vara ett bra alternativ.

Dom brukar placeras mellan dig själv och tangentbordet och finns i olika varianter. Med det här hjälpmedlet kan du enkelt växla mellan att jobba med höger eller vänster hand och får dessutom en skön och bekväm arbetsställning för underarmarna och handlederna.

Skrivbordsbelysning

En skrivbordslampa ska belysa de dokument man behöver läsa och ska inte vara riktad mot bildskärmen. (reflexer) Den ska gärna också gå att justera i höjd och sidled. Om man behöver skriva för hand och är högerhänt bör skrivbordslampan placeras på vänster sida så att inte handen man skriver med skymmer texten och tvärsom om man är vänsterhänt.

Våra skrivbordsbelysningar kan du läsa om här.

Skärmväggar och ljudabsorption

Skärmväggar och ljudabsorption är något dom flesta företagen använder sig av för att skapa en lugn och behaglig arbetsatmosfär. Och även för att sänka ljudnivåerna på arbetsplatsen.

Skärmväggar som rumsavdelare eller för att skapa rum i rummet exempelvis. Dom skyddar även från insyn.

Vi har väldigt mycket olika designer, färg och form i vårat sortiment för att passa just er.

Glöm inte:

Sedan får man inte glömma ett ta ett antal mikropauser och kanske göra lite strechövningar en stund emellanåt också under dagens gång. Sitt aldrig i samma arbetsställning mer än 30 minuter utan paus. Ställ dig upp, gör små ärenden, ta ofta djupa andetag.

Sist men inte minst:

När du rör på dig ökar blodflödet till hjärnan, du får ett bättre minne, blir mer kreativ och kan koncentrera dig bättre!

En enkel avslappningsövning som du kan göra sittandes vid ditt skrivbord:

  1. Andas in och lyft axlarna mot öronen.
  2. Håll andan ett tag och håll kvar
  3. Sänk axlarna och andas samtidigt ut, känn hur spänningarna släpper av.
  4. Upprepa 5-10 ggr

En annan stärkande och stretchande övning du enkelt kan göra om du ställer dig upp, det enda du behöver är en handduk eller liknande att hålla i.

Related Posts

oktober 8, 2019
Whiteboards

Ergonomi

Musarm, ont i nacke och axlar? Belastnings...

Läs mer